Våffeldagen

Marie bebådelsedag och våffeldagen, 25 mars

Vårfrudagen
Marie bebådelsedag är den första av vårens högtider och festdagar och kallas mer familjärt förvårfrudagen. I de kristna länderna har dagen firats sedan 600-talet.

Före detta helgdag
Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. I och med att helgdagen avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av Jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. När påsken infaller tidigt är det regel att Jungfru Marie bebådelsedag firas söndagen före palmsöndagen. Men det folkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger kvar den 25 mars.

Början på våren
Marie bebådelsedag/vårfrudagen markerar slutet på vintern och början på våren. En del traditioner från det gamla bondesamhället som har att göra med olika sysslors början och slut har därför knutits till denna dag. I norr skulle t.ex. timmerkörningen vara klar och i söder skulle man ha tröskat färdigt.

I Dalsland och Värmland var det tidigare vanligt att barn målade tranbrev som de i hemlighet spred till vänner. Detta är ett foto på ett sådant målat tranbrev. Foto: Sören Hallgren ©Nordiska museet

Tranan bär ljus i säng
I vissa bygder förknippas Marie bebådelsedag med tranans ankomst och förr i tiden kunde man se många ungdomar springa trana, en lek som gick ut på att springa och slänga in brev, s.k. tranbrev, till varandra. Man sa även att tranan "bär ljus i säng". Det betydde att man inte längre behövde tända ljuset inomhus efter arbetsdagens slut utan dagsljuset räckte som ljuskälla.

Våffeldagen
Marie bebådelsedag kallas även för våffeldagen och det tack vare en ordförvrängning. Dagen kallas ju vårfrudagen och i folkmun har detta så småningom förvanskats till just våffeldagen.

Info hämtat från Nordiska museet